ENKLARE BOENDE

På den här sidan samlar vi resultat, rapporter och verktyg löpande, i arbetet med projektet Enklare boende. Grundläggande fakta om projektet hittar du på vår sida om Pilgrim i Sveriges projekt.

Pilgrimsrörelsen i Sverige har under en längre tid strävat efter att utöka tillgången till enklare former av övernattning för vandrare. Genom att enklare övernattningsmöjligheter finns, sänks tröskeln för att våga ge sig ut, då inte tält är enda alternativet för billigt boende. Avsikten är att påverka det rörliga friluftslivet positivt, och specifikt underlätta längre vandringar längs låglandleder, som idag har lågt antal vandrare på grund av ont om logimöjligheter.

Under 2024 genomfördes en pilotstudie finansierad av paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv, för att kartlägga förutsättningarna för att erbjuda enklare boende. Läs mer om projektet här. Enklare boende för vandrare i befintliga lokaler i hembygdsgårdar, bygdegårdar, församlingshem mm. Pilotstudien har resulterat i en handledning som ska ge svar på många frågor kring att starta och driva ett enklare boende.

Många har före oss försökt greppa området, men det har fallit på att ämnet är omfångsrikt och svårt att greppa och begränsa. Det som också varit svårt är tolkningen av regler som berör övernattning i byggnader. Och att det finns en hotellagstiftning för boenden med fler än 9 bäddar eller fler än 5 rum. Även begreppet ”tillfälligt vistelse” går att tolka på olika sätt. Även frågan om försäkringar är komplex. Regelverk och försäkringar är idag inte anpassade efter tillhandahållandet av enklare, småskalig övernattning.

Vi har kommit en bit på väg med att kartlägga möjligheter att utveckla enklare boende. Handledningen ska vara en hjälp för hembygdsföreningar, församlingar, bygdegårdar mfl att börja erbjuda övernattning i byggnader som har potential att användas mer. Det kan vara ett sätt för föreningen att tjäna pengar, eller så vill man sprida kunskap om sin bygd. En grov beräkning vi gjort är att det finns 6 000 byggnader som är potentiella platser för övernattning runt om i Sverige!

RESULTAT, RAPPORTER, FAKTA

Här nedan har vi samlat vår handledning, rapporter och matnyttiga länkar gällande Enklare boende. En viktig del i pilotstudien var att titta på hur enklare boende erbjuds i andra länder. Så som t ex Danmark, England och Spanien.

Framtagna verktyg

Handledning Enklare boende

Här kan du ladda ner en pdf med den första versionen av "Handledning för att utveckla och driva ett Enklare boende". Handledningen utvecklas ytterligare nu under år 2025.

Servicematris

Som bilaga till handboken hör även något vi kallar för "Servicematris". Den är en hjälp både för att ringa in vilken service ni vill erbjuda. Den är ett diskussionsunderlag i dialog med räddningstjänsten samt med försäkringsbolag. Den är även en bra mall för att bocka av vad ett boende ska kommunicera till sina gäster kring vilka förväntningar man kan ha på boendet.

Frivillig arbetskraft - vad gäller och hur kan man tänka?

Att anlita volontärer eller ideella för att bemanna ett enklare boende är vanligt. Det
behöver inte vara komplicerat men det är viktigt att veta vad som gäller för att det ska
fungera för både de ideella och de som äger byggnaden. Projektet har tittat närmare på det och gjort en sammanställning.

Erfarenheter från andra länder

Spanien

Under lång tid har enklare boende utvecklats i Spanien för att underlätta för vandrare på den kända pilgrimsleden "Camino Santiago de Compostela". Där har den Galiciska regionen gått in och driver härbärgen med jämna mellanrum och till en billig peng. De ser att för varje satsad Euro får man 7,5 Euro tillbaka. Genom långsiktig satsning på enklare boende med jämna mellanrum (15-20 kilometer) har en infrastruktur skapats som möjliggjort långvandrande på Camino de Santiago. Genom målmedveten satsning har antalet vandrare stadigt ökat sedan 70-talet, och är nu uppe i 500 000 personer (2024).

Hösten 2024 gjordes en studieresa dit för att besöka boenden samt för att prata med företrädare för turismorganisationen. 

Storbritannien

I Storbritannien finns två typer av koncept för enklare boende. Den ena heter "Sanctuary" och den andra heter "Champing".

Danmark

Danmark har en förening som heter Härbergen på Haervejen. I projektet gjordes studiebesök vid några boenden och hade dialog med organisationen för boendena.

Övrigt material och länkar

Workshop Enklare boende - Pilgrimskonferensen 28 november 2024

På Pilgrimskonferensen  2024 genomfördes en fördjupningsdag. Den dagen genomfördes en 3-timmars workshop om Enklare boende. Klicka på knappen nedan för att se presentationen från workshopen.

Övrigt material:

I projektet har vi även tagit fram en lista på vad långvandrare har behov av på sin vandring.

Nedan finns även en länk till mer information hos Boverket om "tillfällig vistelse".

Projektet fortsätter 2025

Under det första året av projektet (2024) har vi tagit fram en handledning – ett praktiskt häfte som samlar kunskap, tips och vägledning för den som vill erbjuda enkla övernattningsmöjligheter. Där finns information om allt från regelverk och försäkringar till bokningsrutiner och hur man tar emot gäster.

Under 2025 tar vi nästa steg. Vi kommer att utbilda ett antal coacher, som får i uppdrag att stötta och vägleda cirka åtta testanläggningar längs pilgrims- och vandringsleder i Östergötland och Västergötland. Det handlar om hembygdsföreningar, församlingar och bygdegårdar som får hjälp att starta eller vidareutveckla möjligheten till övernattning – och samtidigt bidra till att bygga upp erfarenhet och kunskap inom projektet.

Slutmålet? Under 2026 vill vi sprida den här kunskapen vidare till ännu fler platser i Sverige. De testanläggningar som får stöd under 2025 blir då förebilder och lärande exempel – redo att ta emot studiebesök och dela med sig av hur de gjorde, vilka utmaningar de stötte på, och hur dessa kunde lösas – både vad gäller praktisk drift och tolkning av regelverk.

Vi bygger alltså inte bara boenden – vi bygger strukturer, kunskap och inspiration för en växande rörelse av enkel och tillgänglig vandring i Sverige.

Kontakta Josefine Schön på Pilgrim i Sverige om du vill veta mer.

FAQ om Enklare boende och pilgrimsvandring/långvandring

Vilka pilgrimsleder finns i Sverige? Hur många är de, var finns de, hur långa är de? I vems fotspår eller mellan vilka punkter vandrar man? Så att den oinsatte får en bild av vad det rör sig om!

Att pilgrimsvandra är både en yttre och en inre resa. Det handlar inte bara om att förflytta sig fysiskt, utan även om reflektion och andlig fördjupning. Många använder också cykeln som pilgrimssätt. Den inre vandringen knyts ofta till sju nyckelord formulerade av Hans-Erik Lindström vid Vadstena Pilgrimscentrum: frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.

I Sverige finns över 40 olika pilgrimsleder, med stor variation i längd och karaktär. Vissa är flera hundra kilometer långa och leder mot klassiska pilgrimsorter som Trondheim i Norge och Vadstena, medan andra är kortare, lokala leder som går mellan kyrkor eller genom vackra kulturlandskap.

Den mest kända leden idag är Olavsleden, som sträcker sig från Selånger utanför Sundsvall till Trondheim – en historisk rutt i den helige Olavs fotspår. En annan lång led är Romboleden, Sveriges längsta, som går från Köping till Trondheim och mäter hela 900 kilometer.

För den som vill uppleva en kortare men naturskön vandring finns till exempel sträckan från Jönköping till Vadstena längs Vätterns östra sida – en vandring på lite mer än en vecka. Den följer i den heliga Birgittas fotspår, då Vadstena är ett viktigt vallfartsmål kopplat till henne.

Även Västergötland erbjuder många leder, perfekta för allt från dagsvandringar till flerdagsturer. På Gotland finns dessutom S:t Olofsleden – Gotland, som är cirka 58 km lång och tar ungefär 3–4 dagar att vandra.

Under de senaste åren har pilgrimslederna i Sverige förbättrats avsevärt tack vare bidrag från Naturvårdsverket – med bättre skyltning, röjning och digital information. Det har gjort det lättare för både nybörjare och erfarna vandrare att hitta, planera och njuta av sin pilgrimsfärd.

Hur ser boendemöjligheterna utmed dem ut i dag? Skiljer det sig tydligt åt och då i relation till något särskilt?

Boendemöjligheterna längs pilgrimslederna i Sverige varierar, men generellt påminner de mycket om boende längs andra typer av vandringsleder – särskilt för den som vandrar ensam. Skillnaderna blir tydligare vid gruppvandringar, som ofta arrangeras av trossamfund. Då erbjuds övernattning i exempelvis församlingshem, där man sover på golvet med eget liggunderlag eller på madrasser. Det är enkelt men funktionellt, och ger ofta en känsla av gemenskap.

För den som vandrar på egen hand kan tillgången till boende vara mer ojämn. Vissa leder har ett bra utbud av boenden, medan andra har stora luckor. St Olavsleden mellan Selånger och Trondheim är ett bra exempel på en led med stor variation – här finns allt från hotell, Airbnb och vandrarhem till hembygdsgårdar och campingstugor. Men det förekommer ibland milslånga sträckor utan något boende alls – och det kan stjälpa hela vandringsplanen. Sådana "glapp" är ett problem.

Att pilgrimsvandra under flera dagar – ibland upp till 10, 20, 30 eller fler – kräver noga planering. I södra Sverige är boenden med 10–20 kilometers mellanrum ännu inte självklara, eftersom långvandringar inte varit lika vanliga där som i norra Sverige. Men intresset växer, och därmed behovet av fler enkla, prisvärda boenden.

Det finns ett tydligt moment 22: fler boenden kräver fler vandrare – men fler vandrare kommer inte utan fungerande boenden. En lösning kan vara att hembygdsföreningar, församlingar eller privatpersoner öppnar upp enkla golvytor för övernattning under delar av året.

Många pilgrimsvandrare söker inte lyx – de vill ha ett tak över huvudet, en plats att sova, och sen fortsätta vandra. Filosofin är enkel: "Walk, eat, sleep. Repeat." Billiga, avskalade boenden är därför efterfrågade och ofta fullt tillräckliga.

Hur ser lagstiftning och regler ut för detta och vad skulle eventuellt behöva ändras för att det ska bli lättare att erbjuda exempelvis en hembygdsgård som övernattningsmöjlighet?

En av de största utmaningarna som identifierats i projektet – och som många har påpekat tidigare – är oklarheten i regelverket kring enklare övernattning. Det handlar ju inte om att driva ett hotell, utan om att tillfälligt erbjuda enkel och tillgänglig logi för vandrare, till exempel i en hembygdsgård, ett församlingshem eller ett enklare boende längs en led.

Trots det är regelverket ofta skrivet för traditionella hotell eller vandrarhem, vilket gör det svårt att anpassa till den här typen av verksamhet. Reglerna är dessutom olika tolkade från kommun till kommun, vilket skapar osäkerhet och bromsar utvecklingen.

Vid årsskiftet 2024/2025 ändrades dock reglerna för hotelltillstånd – det krävs numera bara anmälan, inte tillstånd. Det är ett steg i rätt riktning, men fortfarande återstår frågor om vad som faktiskt gäller för enklare boendeformer.

Brandskyddet är förstås fortsatt viktigt – det finns inget utrymme för att kompromissa med säkerheten. Men för att fler aktörer ska våga öppna upp sina lokaler för tillfälliga vandrare krävs tydligare och mer ändamålsenliga regler, samt förenklingar i processen.

En annan avgörande fråga är försäkringar. Det behövs en aktiv dialog med försäkringsbolagen för att hitta en rimlig nivå som både skyddar den som erbjuder boende och gör det möjligt att bedriva verksamheten på ett hållbart sätt.

Mycket handlar också om avgiftsnivåer och kontroller – om regelbördan blir för tung eller kostsam är det inte värt det för ideella krafter eller små aktörer att engagera sig. Då uteblir de boenden som pilgrimsvandringen så tydligt behöver.

Målet är därför att tillsammans med aktörer inom projektet utveckla metoder för drift och utveckling av enklare boende, och samtidigt påverka regelverket så att det bättre anpassas efter verkligheten längs pilgrimslederna.

Vad skulle det innebära för pilgrimsvandringen i Sverige om det fanns fler platser att övernatta på?

Om det fanns fler och enklare övernattningsmöjligheter längs pilgrimslederna, skulle fler människor våga och vilja ge sig ut på vandring. I dag är det ett högt insteg – många tvekar för att de behöver bära med sig tält, liggunderlag, sovsäck och matutrustning. Om man i stället kunde vandra med lätt packning och veta att det finns tak över huvudet, skulle tröskeln sänkas rejält.

Möjligheten att övernatta i församlingshem, hembygdsgårdar eller bygdegårdar skulle dessutom ge en mer genuin och lokal förankrad upplevelse. Det är i mötet med platsens historia, natur och människor som pilgrimsvandringen blir meningsfull – och det är precis den typen av upplevelse många söker.

Det här behovet gäller inte bara pilgrimsleder – även andra långa vandringsleder i Sverige skulle bli mer tillgängliga om det fanns prisvärda övernattningsmöjligheter med 10–20 kilometers mellanrum. Det är just detta som har bidragit till den stora framgången för Camino de Santiago i Spanien. Där har enkel tillgång till boende lett till ett kraftigt ökat antal vandrare, och samtidigt gett nytt liv åt landsbygden genom fler boenden, caféer och arbetstillfällen.

Vi ser något liknande i Sveriges fjällvärld, där STF:s fjällstugor erbjuder en tydlig struktur med tryggt boende längs lederna. Något liknande saknas i södra Sverige, men skulle kunna byggas upp – även i liten skala.

Alla kan inte erbjuda boende – men även små insatser kan göra stor skillnad. En hembygdsförening som upplåter sin toalett, fyller på vattenflaskor, säljer fika eller låter vandrare vila under tak en regnig dag, bidrar till en mer välkomnande vandringskultur. Även att kunna stämpla sitt pilgrimspass eller köpa en påse torrvaror kan vara värdefullt. Det viktiga är att tydligt kommunicera vad som erbjuds, när och hur.

Sammanfattningsvis: fler enkla övernattningsmöjligheter skulle inte bara lyfta pilgrimsvandringen – utan också skapa nya möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling.

Och vad kan det ge de föreningar som erbjuder övernattning?

Att erbjuda övernattning i till exempel en hembygdsgård eller ett församlingshem kan ge mycket tillbaka – både för föreningen och för bygden i stort. Men det är viktigt att först ställa sig frågan: Varför vill vi göra detta?

Det kan finnas flera goda skäl:

• Tjäna in pengar till något specifikt, som att kunna renovera taket eller rusta upp lokalerna.
• Locka fler besökare till bygden och öka intresset för platsens historia och kultur.
• Skapa sommarjobb eller engagemang för unga i bygden.
• Bidra till ett större sammanhang, där föreningen blir en del av en levande pilgrimskultur och ett nätverk av aktörer som gör det möjligt för fler att vandra.

På vissa orter är hembygdsgården eller församlingshemmet den enda byggnad som realistiskt kan användas för övernattning. I sådana fall kan ett fåtal säng- eller golvplatser vara avgörande – det kan rädda en hel led från att bli "ovandringsbar". Utan boende tvingas vandrare bära tält, vilket många vill undvika. Men finns det tak över huvudet vid rätt avstånd, blir leden tillgänglig för många fler.

Det handlar inte om att driva ett hotell – utan om att öppna upp en plats, kanske bara under vissa veckor om året, och vara en länk i något större. Det kan vara ett sätt för föreningen att bli mer synlig, relevant och engagerande, både för lokalsamhället och för de som passerar genom det.