Kriterier för certifiering av S:t Olovsleder i Sverige

Riksförbundet Pilgrim i Sverige (PiS) svarar för certifiering av pilgrimsleder med den varumärkesskyddade så kallade S:t Olofssymbolen (S:t Olofsmärket). Detta sker enligt avtal med Riksantikvaren i Norge 1997. Certifieringen innebär en kvalitetsstämpel på leden ur flera synpunkter. PiS prövar också symbolens användning i andra sammanhang i Sverige, t ex på souvenirer.

Ansökningarna om certifiering av pilgrimsleder med S:t Olofssymbolen behandlas av PiS styrelse. PiS bedömer om leden i ansökan:

A) Är att betrakta som en pilgrimsled.

B) Ansluter sig till de kvalitetskriterier som sedan 2021 uttrycks i det nationella ramverket för vandringsleder i Sverige.

C) Knyter an till S:t Olofstraditionen.

A. PILGRIMSLEDER

I bedömningen av ansökan om certifiering med S:t Olofssymbolen tar PiS först ställning till om leden är att betrakta som en pilgrimsled på ett mer övergripande plan.

Idag identifierar den enskilde pilgrimen själv motivet för sin vandring, och PiS beslutar därför inte vilka leder som får kallas pilgrimsleder i Sverige.

Enligt PiS mening skall dock leden knyta an till en kristen, europeisk idétradition, enligt vilken färden leder till så kallade heliga mål. En pilgrimsled bör i huvudsak följa historiska vägsträckor i landskapet, och ha en tydlig början och ett tydligt slut. Ofta förknippas pilgrimslederna med mycket stora avstånd, men vandringen kan ibland ha sitt mål på närmare håll, t ex i form av en S:t Olofskälla, och sträckan blir därmed kortare.

B. VANDRINGSLEDER

PiS gör även en bedömning om den pilgrimsled som beskrivs i ansökan även ansluter sig till de kvalitetskriterier som uttrycks i det nationella ramverket för vandringsleder i Sverige. Dessa kriterier syftar till hållbara, kvalitetssäkrade och attraktiva vandringsleder för besökare och invånare. Kvalitetskriterierna finns beskrivna i ett särskilt dokument, som utarbetats 2021 av flera nationella och regionala aktörer. PiS svarar emellertid inte för att certifiera (el.dyl.) pilgrimslederna som ”kvalitetsgodkända” vandringsleder i Sverige i enlighet med det nationella ramverket, det ligger inte inom föreningens uppdrag. S:t Olofsmärkningen tar sin

utgångspunkt i pilgrimstraditionen. Att pilgrimsleden även ansluter sig till det nationella ramverket för vandringsleder bedöms dock vara en förutsättning för dess långsiktiga hållbarhet och funktionalitet. Av det skälet frågar PiS t ex efter hur samverkan med olika organisationer genomförs, om hänsyn tas till myndighetskrav längs ledsträckan och om ledens långsiktiga förvaltning (se dokumentet ”Att ansöka om godkännande av S:t Olofsled”).

Länk till kriterierna

C. S:T OLOFSLED OCH CERTIFIERING MED S:T OLOFSSYMBOLEN I SVERIGE

Ett viktigt mål för PiS arbete är sammanhängande leder med anknytning till pilgrimstraditionen och S:t Olof. För att leden skall få märkas med den så kallade S:t Olofssymbolen (logotypen) bedömer därför PiS om ledsträckan i ansökan:

- knyter an till medeltida vägsträckning. Ändringar av sträckan med hänsyn till t ex det moderna landskapet, myndighetskrav eller organisatoriska frågor skall kunna motiveras.

- i förlängningen gärna har helgonets grav i Trondheim som mål.

- binds samman av kulturminnen från medeltiden, och/eller av S:t Olofstraditionen.

- historiskt kan beläggas i form av skriftliga källor (såsom äldre kartor), kulturminnen (t ex kyrkor, medeltidsskulptur och källor), fornlämningar eller muntlig tradition.

PiS stöder bedömningsarbetet på egen sakkunskap eller genom att rikta frågor till t ex museer, kyrkliga organisationer eller myndigheter. PiS begär in kompletteringar av materialet i de fall det saknas erforderliga uppgifter i ansökan – det kan t ex handla om historiska underlag eller praktiska hänsynstaganden enligt de nationella kriterierna för vandringsleder.

PiS styrelse fattar beslut om tillstånd (eller avslag) gällande användning av S:t Olofssymbolen, och eventuella villkor för tillståndet. Beslutet kan inte överklagas. PiS förbehåller sig rätten att återta en certifiering i det fall en led t ex förfallit eller ändrats i relation till den ursprungliga ansökan eller de ursprungliga intentionerna med leden.

Hur ansökan går till beskrivs särskilt (Klicka här för att komma till informationen om "Att ansöka om godkännande av S:t Olofsled”).

D. S:T OLOFSLEDERNA SOM EUROPEISK KULTURVÄG – THE ROUTE OF ST OLAV WAYS

År 2010 erhöll de så kallade Olavsvägarna (The Route of St. Olav Ways) gemensam status som Europeisk kulturväg (Cultural Route), efter beslut av Europarådet.

Europarådets krav när det gäller såväl nybildande som förvaltning av kulturvägarna är mycket omfattande, och i syfte att leva upp till dessa anspråk har föreningen Association for the Route of St. Olav Ways (ACSOW) bildats. Huvudsyftet med ACSOW är att förvalta Olavsvägarnas status som Europeisk kulturväg i Norden. Genom att underlätta vandring mot katedralen i Trondheim skall ACSOW främja det gemensamma europeiska arv som representeras av Olavsvägarna. ACSOW skall vidare bidra till projekt, publikationer, forskning och aktiviteter som knyter an till det så kallade Olavsarvet generellt, och pilgrimsvandring längs The Route of St. Olav Ways i synnerhet.

Frågor om pilgrimslederna som Europeisk kulturväg behandlas inom ramen för ACSOW, och PiS bidrar i egenskap av medlemsorganisation till arbetet där.

Oavsett ledernas status som Europeisk kulturväg är det dock fortsatt PiS som förvaltar S:t Olofssymbolen i Sverige, och certifierar S:t Olofslederna här med utgångspunkt i kriterierna A-C ovan. Frågor om godkännande av pilgrimsled som europeisk kulturväg behandlas av ACSOW