PILGRIM I VÅR TID

Bryt upp från vardagen och gå till ett heligt mål

Fler och fler människor i vår tid vandrar som pilgrimer. Det handlar om människor

som vill bryta upp från vardagen för kortare eller längre tid. De vill vandra till ett mål. Under medeltiden var det angeläget att vandringen mynnade ut i ett så kallat heligt mål, en plats

där Jesus levt, eller någon av Jesu lärjungar eller något helgon. Så kan det vara fortfarande.

Gå till en plats som är viktig för dig

Men det behöver inte vara så. Idag kan man vandra till en kyrka, vilken som helst, och se kyrkobyggnaden som ett tecken för ”himmelens port”. Eller man kan vandra till en ort som andra människor funnit vara en god plats att meditera vid. Eller man kan vandra till ett ställe som man själv upptäckt.

Under vandringen finns hjälpmedel

En pilgrimsvandring kan ske på många olika sätt. Man kan knyta an till hjälpmedel som

räcks oss från äldre tid. Men

det går också bra att utforma sin vandring på egen hand.

Inre och yttre binds samman i pilgrimsvandringen

För många handlar det om ett uppbrott. Som pilgrim bryter jag upp från det invanda och gör något annorlunda. Både det inre och det yttre tas i anspråk, både själen och kroppen.

Pilgrimsvandringen kan bli en symbol för ditt liv

Vandringen har en tydlig början och ett tydligt slut. Det påminner mig om mitt eget liv, en vandring från födelsen till döden. För många blir pilgrimsvandringen en sammanfattning

av det egna livet.

När du vandrar kan du börja förstå mer av ditt liv

En pilgrimsvandring kan vara ett sätt att komma närmare sig själv. Att förstå mer om sin

egen livsvandring. Det kan vara en metod att reflektera kring relationer, kring andra människor i min närhet. Det kan också vara ett sätt att fundera kring min roll i

samhället, i omvärlden.

Det är vandraren själv som bestämmer sin inriktning.

En pilgrim är en främling för det som kränker

Ordet ”pilgrim” har rötter i latinet (peregrinus) med en ursprunglig betydelse av ”främling”. Den betydelsen har sina rötter i gammal tid när människor kom vandrande till Rom långt ifrån för att besöka Petrus och Paulus gravar. Medborgarna i Rom kallade dessa tillresta vandrare för ”främlingar”, pilgrimer, de bodde ju inte i Rom. En pilgrim vandrar i ett bejakande av det liv Gud ger

Idag kunde vi säga att pilgrimer är främlingar för all förnedring av människan,

djuren och naturen, ja hela Guds skapelse. Att vandra som pilgrim är att bejaka Guds skapelse. Pilgrimer vandrar i solidaritet med träden, blommorna, fåglarna, alla Guds varelser, stjärnorna och hela universum.

PILGRIMENS VÄG

UPPTÄCKTEN

Varje ny dag, varje stund, varje ny sträcka på min livsvandring - det är en upptäckt. Jag är någon. Jag vill något. Något ligger framför mig.

FÖRBEREDELSEN

Jag packar min ryggsäck. Kanske är glädjen ett bra ord för det som väcks i mig.

UPPBROTTET

Uppbrottet sker i det stora och i det lilla hela tiden. Jag lämnar det gamla och går mot det nya.

VANDRINGEN

Ibland tar det emot att gå. Jag erfar att jag är en kropp. Jag känner mig levande på olika sätt.

VÄGEN

Någon har skapat den väg jag går på och några har gått före. Jag själv är en del av andras väg. Det spelar verkligen stor roll hur min väg ser ut, vilka människor jag möter, vilka tankar som väcks i mig.

MÅLET

FORTSATTA
UPPTÄCKTER

Dagens slut, eller kanske kyrkan jag nått, får vara en bekräftelse för mig att målet finns, att det är nåbart och öppet för mig. Vad var det jag gav mig iväg för att söka? Jag tänker tillbaka på min dag – och jag tänker framåt.

Detta är inte allt. Jag vill något mer. Det finns mer att upptäcka. I morgon är en ny dag, en ny sträcka på min
livsvandring.

PILGRIMER BERÄTTAR...

“Att vandra i just de här fotspåren och så hålla stigen öppen för kommande vandrare. Genom sina egna steg, blir en personlig upplevelse av historiska fotspår.”

Angelica Olindersson

Läs mer

"Jag tar ett djupt andetag och inser att jag måste släppa taget om allt det jag inte vet någonting om.”

Angeliqa
Mejstedt

Läs mer

PILGRIMENS SJU NYCKELORD

FRIHET

Att lugnt vandra naturen utan almanacka och kalender ger dig yttre och inre frihet från alla stressfaktorer. I vårt upptrissade tempo vägrar pilgrimen att låta sig förslavas under kalendertiden. Också kyrkan är en spegel av samhället med allt mer sammanpressad tid för oss att vara i. I vandringens frihet exponeras skrattet och sorgen, ja varje lager under livsytan blottläggs. Staven är frihetens symbol.

ENKELHET

När ränseln packas inser du att du inte behöver 25 kilo på ryggen, utan tolv! Lite mat, vatten och ett klädbyte räcker. Sovsäck, liggunderlag och en yta att sova på. Det mesta – och det bästa – i livet är gratis. Man inser snart att man inte behöver så fasligt mycket. Du lever gott ändå.

TYSTNAD

Att gå i stilla eftertanke är att gå mot vardagskulturen med dess ständiga ljud- och bildbrus. Jakten på nyheter, information, senaste nytt inom skräpkulturen och ständigt nya upplevelser klingar av i "tystnadens kultur".

BEKYMMERSLÖSHET

I betydelsen avsaknad av bekymmer. Ett undanträngt begrepp idag. Under vandringen märker man efter hand att ens egna bördor och ens egen ångest blir lättare. Vardagsoron och det som tynger sinnet klingar av. En friskvård som ingen terapi eller medicin kan ersätta.

LÅNGSAMHET

Under vandringen i lagom lunk kommunicerar du med andra underliggande skikt och lämnar det rationella, det intellektuella och det logiska. Det finns tid för eftertanke och bön, tystnad och koncentration.

ANDLIGHET

Jordiskt och himmelskt, andligt och materiellt, synligt och osynligt, också här försvinner gränser. Att vandra som pilgrim är att vandra med Gud. Själva vandringen i sig bär på en andlighet som underlättar det inre arbetet med de existentiella frågorna: Vadan och varthän? Själva varandet. Liv och död. Mening och meningslöshet. Glädje och sorg.

DELANDE

Med själva delandet står och faller pilgrimsvandrandet. På den fysiska vandringen delar vi sociala frågor om familj, hem och jobb. Vi delar mat, vatten, ömma fötter, arbete och problem som dyker upp. Att få dela med sig av sin smärta, sina mödor, glädjeämnen och längtan - Du behöver inte öppna alla dina inre rum, bara tillräckligt många för att bjuda på den som är du själv.

PILGRIMSRÖRELSEN SETT UR ETT

HISTORISKT PERSPEKTIV

Pilgrimsrörelse är inte någon ny företeelse. Den fanns redan på medeltiden i Europa och i Norden. De stora vallfartsmålen under medeltiden var till Jerusalem och den heliga gravens kyrka, till aposteln Petrus grav i Rom, aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela och så till Olov den Helige grav i Nidaros (Trondheim)

Under medeltiden växte pilgrimsrörelsen sig allt starkare i Europa. På 700-talet hade pilgrimsrörelsen blivit den drivande motorn i den ekonomiska utvecklingen i Europa genom sitt behov av infrastruktur. Detta behov resulterade i utbyggnad av vägar, broar, härbärgen, kyrkor och kloster.

När pilgrimsrörelsen kom till Norden blev vi en del av den Europeiska gemenskapen. Miljoner och åter miljoner människor var ständigt på väg och man har beräknat att mellan år 1150-1450 deltog mellan 20 och 50 procent av Europas vuxna befolkning i pilgrimsvandringar.

Gustav Vasa förbjöd 1545 pilgrimsvandring i Sverige.

Dagens pilgrimsvandring
Att pilgrimsvandra har åter blivit modernt och det finns många gamla pilgrimsleder i vårt land, som “återupptäckts” och som nu vandras av den nya tidens pilgrimer. Vi har i Sverige de senaste åren inventerat och märkt ut flera av de gamla medeltida lederna men även nya leder har kommit till. Pilgrimstanken har återfötts ur dagens rastlösa människas behov av inre ro och stillhet.

Varför vandrar nutidens människor pilgrimsvandring?
Skälen till att ge sig ut på en pilgrimsvandring är många, man behöver inte alltid vara religiös eller en andlig sökare. Hos många finns en längtan att få ta en paus från vardagen, att få koppla bort huvudet och använda kroppen. En del går sig ur kriser, andra letar efter äventyret. Många längtar efter en genomtrött kropp och fötter som fått arbeta.

En pilgrimsvandring kan samtidigt vara ett sätt att bejaka sin längtan efter det andliga. Många människor upplever idag en inre tomhet och vill hitta fram till något som kan minska den tomheten. Pilgrimsvandring är ett sätt att i den yttre resan även göra en inre resa där man söker sig själv och de goda värdena i livet. Som en del i vandringen och hjälp i sökandet används bön, meditation, tystnad och delandet.

Pilgrimsvandring är därför ekumenisk och öppen för alla som är sökare och längtar efter en andlig gemenskap, Jaa... för alla som på något sätt söker djup och mening med sitt liv eller för dem som vill vara i naturen, använda sin kropp och uppleva något tillsammans med andra människor.